Jag önskade alltid att jag skulle haft en storasyster. Jag fick en lilleror. Så jag vart storasystern istället. Komiskt ändå 😉 De där med att axla rollen som den stora. Den tror jag ändå att de flesta syskon som blir den Stora förstår. Jag har haft såna enorma gräl med min bror men också såna fantastiska stunder. Hade jag vetat att vi en dag skulle ha en vuxen fantastisk relation när han var 13 år och mega jobbig hade jag inte trott på det. Iofs var man rätt uppe i det blå som 15 åring då också. Livet utvecklas och det är väl det som är det fina. Tänk vad två syskon får gå igenom tillsammans. Småbarnsåren, tonåringar, unga vuxna och plötsligt de stora ansvaren. Förhoppningsvis kommer vi sitta där tillsammans på något ålderdomshem och sjabbla om vem som fuskade i kortspelet.